Bakom kulisserna med Maria Apelmo…

Vi träffade Maria Apelmo (Apelmo Musik & Teater), musiker och skådespelare, för att prata om hennes många musiksagor för barn som just nu är ute på turné.

Hej Maria,
Du har arbetat med musikteater för barn i över 15 år, skulle du kunna berätta lite om hur det hela började för dig?

Som tonåring var det min dröm att spela för barn. Jag hade en bekants bekant som gick sin egen väg, hon var sådär tio år äldre än mig. Hon flyttade till en stor stad och försörjde sig på det viset. Nu har jag hållit på länge, jag tänker att det är en ynnest att få skapa med musik, bild och berättande, de saker jag tycker allra mest om.

Vill du berätta lite om de produktioner du turnérar med just nu?

Jag har fyra olika produktioner på repertoaren, två klassiska folksagor och två egna. I samtliga produktioner är jag berättare och musiker. I de flesta är bild ett viktigt komplement, jag gör textila applikationer som bakgrund eller målar i akrylfärg. Jag spelar många olika instrument. Det är ett äventyr i varje ny produktion – hur ska jag gestalta det här skeendet, den här känslan? Vilket instrument passar bäst?

Vad inspireras du av när du skriver musiksagorna?

Sagorna måste beröra mig, jag måste tro på det jag berättar. Gör jag inte det så ändrar jag historien även om det är en känd folksaga. Det måste finnas en djupare mening i sagan, något som handlar om att utvecklas som människa, som att ha tillit eller att våga samarbeta. När jag bestämt mig för en historia startar en inre process. Jag ser historien i bilder och musik och försöker gestalta det, jag har papper och penna jämte sängen, vaknar mitt i natten och skriver i mörkret. Eller vaknar på morgonen och har kommit på någon ny möjlig gestaltning.

Vad är det roligaste med att spela musiksagor för barn i förskoleålder?

Att det krävs total närvaro, att jag skapar en fantasivärld där jag leker tillsammans med barnen. Jag blir lika hög varje gång jag lyckas med det. Sist jag spelade för 4-5-åringar ropade en glad flicka HEJDÅ BUSUNGE när hon gick. Det är stort: ett främmande barn var glad att vi hade busat en stund tillsammans, vi hade delat en upplevelse.

Sharing is caring!